Låg elastiskt polyestergarn kan klassificeras baserat på olika egenskaper såsom dess sammansättning, denier (tjocklek), elasticitet och tillämpning. Här är några vanliga klassificeringar:
Sammansättning:
a. 100 % polyester Låg elastiskt garn: Garn helt tillverkat av polyesterfibrer.
b. Polyesterblandat lågelastiskt garn: Garn som kombinerar polyesterfibrer med andra material som bomull, rayon eller nylon.
Förnekare:
a. Fine Denier Polyester Låg Elastiskt Garn: Garn med en lägre denier, vanligtvis från 20D till 150D.
b. Medium Denier Polyester Låg Elastiskt Garn: Garn med en medium denier, vanligtvis från 150D till 600D.
c. Tjockt denier polyester låg elastiskt garn: Garn med en högre denier, vanligtvis över 600D.
Elasticitet:
a. Hög elastisk polyester Låg elastisk garn: Garn med en högre nivå av elasticitet, ger större stretch och återhämtning.
b. Medium Elastic Polyester Låg Elastic Yarn: Garn med måttlig elasticitet, erbjuder en balans mellan stretch och återhämtning.
c. Låg elastisk polyester Låg elastisk garn: Garn med minimal elasticitet, ger begränsad stretch och återhämtning.
Ansökan:
a. Apparel Polyester Låg Elastiskt Garn: Garn som används vid tillverkning av kläder, såsom sportkläder, badkläder, underkläder och töjbara tyger.
b. Hemtextil polyester Låg elastiskt garn: Garn som används för heminredning, inklusive sängkläder, klädsel, gardiner och mattor.
c. Industriell polyester med låg elastisk garn: Garn som används i industriella applikationer, såsom sytrådar, vävband, bälten, rep och biltextilier.
d. Medicinsk polyester med låg elastisk garn: Garn som används i medicinska och hälsovårdsprodukter, inklusive elastiska bandage, kompressionsstrumpor och ortopediska apparater.
Dessutom produktion av polyester lågelastiskt garn involverar flera steg i tillverkningsprocessen. Här är en översikt över de typiska produktionsstegen:
Polymerproduktion: Processen börjar med framställning av polyesterpolymer, vilket innebär att renad tereftalsyra (PTA) eller dimetyltereftalat (DMT) reagerar med etylenglykol (EG). Denna reaktion bildar en polyestersmälta, som sedan extruderas till tunna strängar som kallas polyesterspån eller pellets.
Smältspinning: Polyesterspånen smälts och extruderas genom spinndysor, som är specialiserade metallplattor med små hål. Den extruderade smälta polymeren bildar kontinuerliga filament. För lågelastiskt garn införs ett ytterligare steg under smältspinning för att införliva elastiska komponenter i polyestern. Detta kan uppnås genom att samextrudera en kärnfilament gjord av ett elastiskt material, såsom spandex eller elastan, med polyesterfilamentet.
Kylning och stelning: De nybildade filamenten passerar genom en kylkammare där de snabbt kyls av luft eller vatten, vilket stelnar filamenten och ger dem styrka.
Ritning: De stelnade filamenten genomgår en dragningsprocess för att öka sin orientering och molekylära inriktning, vilket förbättrar deras draghållfasthet och elasticitet. Dragning görs vanligtvis genom att passera filamenten genom uppvärmda valsar med kontrollerade hastigheter, applicera spänning för att rikta in polymerkedjorna.
Värmehärdning: För att stabilisera den nyligen orienterade molekylstrukturen och ge filamenten permanent elasticitet genomgår de en värmehärdningsprocess. Filamenten utsätts för höga temperaturer samtidigt som de sträcks något, vilket gör att molekylkedjorna kan slappna av och stelna i sträckt läge.
Tvinna: De värmehärdade filamenten tvinnas sedan ihop för att bilda garn. Tvinning förbättrar garnets styrka, stabilitet och enhetlighet. Vridningsprocessen innebär att trådarna passerar genom en serie roterande spindlar eller bobiner, som vrider ihop dem på ett kontrollerat sätt.
Lindning och förpackning: Det tvinnade garnet lindas på bobiner eller koner, redo för vidare bearbetning eller direkt distribution. Garnet är förpackat i lämpliga behållare, såsom pappkoner eller plastspolar, för att skydda det under transport och lagring.